Medeltiden

 

Tidiga medeltida Gotland
Fram till 1200-talet var Gotland i princip självständigt och att betrakta som en slags bonderepublik. Ön var uppdelad i 20 ting med Gutalagen som rättesnöre. Så här står det i Gutasagan: ”Avair Strabain från Alva socken: han gjorde först fred med svearnas konung”. Man kom överens med Sveriges kung om en årlig skatt som gav beskydd och handelsrättigheter.

Medeltida kyrkogotland
Under en period av ca 250 så byggdes det osedvanligt många kyrkor på Gotland, i dag finns det 92 medeltida eller på medeltida grund uppförda kyrkor spridda runt hela ön. I Visby byggde franciskaner, dominikaner och jesuiter kloster och kyrkor. Av de 17 som byggdes i staden finns 12 ruiner kvar och den intakta och fler gånger ombyggda tyska kyrkan, St:a Maria, som idag är vår Domkyrka.

Senare medeltida Gotland
När Gotland från 1400-talet befann sig under kungamakt, betraktades ön som en stat för sig och styrdes av ”regerande” länsherre som i princip kunde göra det mesta från att uppfinna nya skattepålagor till att idka sjöröveri på Östersjön (vilket med största sannolikhet gav Gotland dåligt rykte).

Efter 1450-talet minskade koncentrationen kring Visby som transitohamn, mycket beroende på att båtbyggartekniken utvecklades och man byggde större skepp som kunde gå direkt på sina destinationer i Riga, Tallinn, eller exempelvis Lübeck. Det kan också ha funnits andra skäl, som den utbredda plundringen, men det låter vi vara osagt.

Det var inte bara handeln som dominerade på Gotland. Råvaran kalksten utvanns tidigt och exporterades både obearbetad och förädlad, exempelvis som gatsten eller som dopfunt. Efter reformationen förföll kyrkorna och dess byggstenar återanvändes till nya husbyggen.

Visby Domkyrka

Medeltida riddare

Dopfunt Etelhem kyrka

 

Resevillkor | Om företaget | Lediga platser | Cookies | Kontakt

Dela på